Nu har jag läst den fjärde femtedelen. I den boken jag läser är det inte så himla mycket konflikter. För boken handlar ju som sagt om en hund och den har inte så mycket att säga till om. Dock är det en stor extern konflikt i början av boken. Konflikten handlar om att Buck vill börja bli ledare i spannet. Fast eftersom Spitz är ledarhunden (och vill fortsätta vara det) så blir det mycket bråk och Buck får många hårda slag. Vid varje bråk kommer någon av människorna fram och stoppar de men en gång sov de alla. Så då blev det kamp om liv eller död. Då var det Spitz som förlora och Buck vann. Jag har inte läst några direkt interna konflikter. Det är svårt att få ett intryck av boken när den är skriven i ”Jag form”
Jag tycker han beskriver varje liten detalj i varje mening bra. Man blir helt säker på vem som gör vad och vem som inte gör vad. Man vet vad Buck gör, hur han gör det och hur han känner sig när han gör det. I boken lär man känna Buck väldigt bra. Dock lär man inte känna alla andra personer lika bra.
Det är bra att han skriver detaljer men JAG tycker det blir tråkigt och jobbigt att läsa, men det är bara jag.
ok
SvaraRaderaEn konflikt kan vara en svårighet som dyker upp. I de flesta böcker stöter huvudpersonen på olika svårigheter som han/hon måste klara av. I en del berättelser är det EN stor svårighet som måste övervinnas i andra berättelser är det flera svårigheter som dyker upp.
SvaraRaderaVad menar du med att det är svårt att få ett intryck av boken när den är skriven i JAG-form? Hur påverkas du som läsare av berättandeformen? Hur tror du att boken skulle varit om den var skriven i HAN-form? Varför tror du författaren har valt det berättarsättet?
Mvh Fredrik Lindholm, Svensklärare.
tack så mycket för kommentaren fredrik :D
SvaraRadera